Grunden i att skapa en hållbar ekonomi är planering. Det finns de som har uruselt med pengar men som säger att de “hellre lever i nuet” och därför inte tar tag i sin dåliga ekonomi. Så korkat. Verkligheten kommer alltid ikapp. Låna till semestern och räkningarna ligger på hög lagom till jul.
Kanske har du också lagt märke till att det inte alltid är de med lägst inkomster som verkar ha det sämst ställt. Många som tjänar rätt bra med pengar tycks alltid ha svårt att få ihop det när det har gått tre fyra veckor efter lön.
Därför, ta tiden att sätta ihop en budget och en kalkyl för det kommande året. Det är svårast för den som har ojämna inkomster, men samtidigt viktigast. Börja med att gå igenom räkningarna och kontoutdragen för ett par kvartal, eller helst ett helt år, bakåt i tiden. Med internetbankens hjälp så brukar det vara tämligen enkelt att få koll på utgifterna. (Förutsatt att du verkligen betalt dem) Med detta som utgångspunkt kan du lägga in de förväntade kostnaderna under det kommande året.
Lägg in dem i ett excelark eller liknande kalkýlprogram.
Att få koll på utgifterna blir enklast om du använder ett betalkort för de huvudsakliga inköpen. Att samla alla kvitton är en krångligare metod. Har du inte koll på utgifterna bakåt så följ upp dem under några månader — då har du en bra utgångspunkt fram över.
Börja med boendekostnader: Hyra, bolån, el, telefoni, hemförsäkring, tv-licens
Mat och hushållskostnader: Lägg absolut med uteluncher och fikande — gärna i en egen post så att du ser hur stor den är.
Studielån: Har du studerat kan detta bli en tung post. Är ni två i familjen med studieskulder så kan det bli saftiga räkningar, särskilt om man betalar dem en gång i kvartalet gäller det att planera så att de inte kommer som en överraskning.
Transport: Bil, bensin, bilservice, däck, försäkring, försäkring. Har du billån — in med det här. Har du inte bil kan du glädja dig åt att denna punkt rymmer ett kort för kollektivtrafiken.
Kläder:
Försäkringar utvöer hemförsäkring: Livförsäkringar, barnförsäkringar,
Semester: Planera in kostnaderna för de semestrar du tänker ta.
Övrigt: Tidningsprenumerationer, medlemsavgifter, presenter, alkohol, bio etc
Summera ihop de förväntade utgifterna. Lura inte dig själv!
Lägg sedan in dina förväntade inkomster för varje månad. Lön, bidrag och övriga ersättningar. Är du osäker på inkomsterna så ta vad lägst förväntar dig. Fundera över sätt att skaffa dig extra inkomster och säkrare inkomster.
Minus eller plus? För över varje månadsresultat till nästa månad. Det bör vara plus efter varje månads slut. Vissa månader bjuder på högre kostnader än andra. Ett plus på 4 000 i en månad kan mycket väl vara ett minus i månaden efter.
Detta är grunden i att skaffa sig kontroll över hemmaekonomin. Jag återkommer med ett mer pedagogiskt exempel på hur en sådan är årsplanering kan se ut på pappret (eller i excelarket).
Arkiverad under: Budgeten | Taggad: Budget, Privatekonomi, Sparande
