På den nya bloggen Familjeekonomen hittar du nyheten veckans matkasse, som hjälper dig att hålla koll på de skenande matpriserna.
Arkiverad under: Uncategorized | Taggad: matpriser, Privatekonomi | Lämna en kommentar »
På den nya bloggen Familjeekonomen hittar du nyheten veckans matkasse, som hjälper dig att hålla koll på de skenande matpriserna.
Arkiverad under: Uncategorized | Taggad: matpriser, Privatekonomi | Lämna en kommentar »
Genom min månadsbudget och uppföljning kan jag se vilka utgifter vi haft i familjen sedan 1998. Vi har gått från två till fem personer, så månadsutgifterna har minst sagt skenat. Men inkomsterna har i rättvisans namn ökat rätt bra också. Just nu är jag föräldraledig så inkomsterna är lite lägre än normalt. Men matkostnaderna de minskar inte… Jämfört med förra året så har våra matkostnader (och då ingår även andra hushållsartiklar) stigit från 5 700 kronor i månaden till 6 800. En liten bebis äter inte så mycket, så det kan inte bero på det. Och blöjorna fanns med åtminstone halva förra året.
Kanske har vi lyxat lite mer i år än förra året, men nog har matpriserna stigit ännu mer än vad som sägs i den officiella statistiken, eller? Brödet är snuskigt dyrt och pålägg som skinka kan kosta 180 kronor kilot – rena oxfilé-priset. Om det inte var så att oxilén hade en prislapp på över 350 kronor kilot sist jag kollade. Nu blev det ingen oxfilé.. Och smörgåsskinka har jag också slutat med. Det blir leverpastej på mackorna…
Nåväl, att hålla i matkostnaderna är det som kan göra att man kan åka i väg på semester i stället. Det blir till att planera lite bättre och undvika att handla de där varorna som butikerna tror att man bara plockar på sig utan att kolla priset.
Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/matpriser” rel=”tag”>matpriser</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/privatekonomi” rel=”tag”>privatekonomi</a>
Arkiverad under: Uncategorized | Taggad: matpriser | Lämna en kommentar »
Att försäkra bilen är ett måste. Men behövs helförsäkringen? Och hur stor är egentligen självrisken?
Efter att min bil råkade ut för en skada så betalade jag självrisken på 1 500 spänn. Och då tror man ju gärna att det är priset jag betalar för att försäkringsbolaget ska täcka resten av kostnaden. Icke sa Nicke. Den som körde min bil orsakade skadan. Därför sänks min bonus och försäkringspremien höjs med omkring tusenlappen. Det betyder att jag själv kommer att betala nästan hela skadekostnaden i slutänden. Försäkringen blir mer ett avbetalningslån än en försäkring. Bolagen borde ålåäggas att tydligt redovisa den VERKLIGA självrisken.
Jag har en åtta år gammal bil som är värd runt 50 000 kronor. Den totala premien för en helförsäkring ligger på 7 500 kronor varav hälften är vagnskadeförsäkring. Det är inte riktigt lika dyrt och dumt som elektronikbutikernas löjligt dyra tilläggsförsäkringar, men närapå.
Frågan är hur gammal min bil ska vara för att jag verkligen ska ta beslutet att slopa vagnskadeförsäkringen. Jag är nära den punkten. Hur som helst — betala inte helförsäkringen utan att tänka efter först. Och kräv att få veta den verkliga självrisken av försäkringsbolagen.
Arkiverad under: Försäkringar | Taggad: bilförsäkringar, Försäkringar | Lämna en kommentar »
Som jag skrivit tidigare tycker jag att sparande nummer ett är att få ned skulderna.
Men när det väl är dags att spara i fonder och aktier möts man av en djungel. Hur ska man hitta rätt?
Börja med att glömma drömmen om de snabba klippen. Strunta också i att bekymra dig över om du valt exakt rätt fonder eller aktier. Det kommer du aldrig att lyckas med.
Jag tycker att du kan välja bort bankernas ofta dyra sparformer i form av olika så kallade garantiprodukter — till exempel de så hårt marknadsförda aktieindexobligationerna. Aktiespararna har en bra artikel om aktieindexobligationer här.
Lägg i stället en bas av räntesparande och spara det du är villig att riskera i aktier och fonder. Även om jag inte ser börsen som ett spel, så gör placerar jag där av intresse. Jag föredrar det framför spel och dobbel.
Den som tycker det är kul kan absolut köpa aktier som komplement eller i stället för fonder. Jag äger inga Sverigefonder utan sparar direkt i aktier på ”hemmamarknaden”. Det går lätt att skapa en riskspridning genom att köpa investmentbolag som Investor, Industrivärden och Lundbergs. Med dem blir man indirekt ägare i några av de stora börsbolagen, något i bolag utanför börsen och även i fastigheter (Lundbergs).
Ratos är ett investmentbolag som investerar främst i bolag utanför börsen, och som historiskt lyckats väl. Men så är också Ratosaktien högt värderad i dag.
Det finns också andra intressanta bolag av konglomeratkaraktär, som exempelvis Latour och Midway.
I övrigt satsa på aktier i bolag som är lönsamma, har stabil tillväxt och ger bra årlig utdelning till sina ägare. H&M, Volvo, Handelsbanken är traditionella papper som jag gillar. Min portfölj (som inte är idealisk ur riskspridningssynpunkt) innehåller Broströms (rederi vars resultat varierar starkt beroende på marknaden för transporter inom olja och kemi), Handelsbanken, Axfood (Willys, Hemköp), Volvo och H&M.
Jag har i huvudsak hållt mina aktieinvesteringar till den svenska börsen, men naturligtvis kan även utländska börser – inte minst de nordiska vara intressanta. Informationen om de svenska börsbolagen är dock ofast mer lätttillgängligt. Helt fel med stora nordiska bolag som Statoil Hydro, är det förstås inte i en väl avvägd portfölj. Den uppfyller kraven på stabil vinst och höga utdelningar.
Den som inte vill spara direkt i aktier kan välja billiga indexfonder (Avanza har en Sverigefond med noll i avgift för sina kunder, men det finns även andra billiga indexfonder att välja.)
Breda globalfonder är ett bra sparande, då sprider man riskerna. Carnegie World Wide är en globalfond med hyfsade avgifter och rimlig risk.
Mer riskfyllda fonder kan man välja i PPM-systemet. Där får även normalt sätt dyra fonder lägre avgifter. Se tidigare blogg i ämnet.
Arkiverad under: Aktier och fonder, Sparande | Taggad: aktieindexobligationer, aktier, fonder, Sparande | Lämna en kommentar »
Spara i denna ordning:
1. Amortera av alla lån du har tagit till konsumtion.
Låna inte till löpande utgifter, semester, bil etc. Enda undantaget är om du absolut behöver låna för att skaffa något som är nödvändigt för att få ett jobb: (Körkort, bil, utbildning KAN vara ett sådant exempel). Lös om möjligt dyra lån och lägg över dem i ett samlat banklån. Var inte rädd för att fråga flera banker.
2. Amortera ner boendelånen.
Har du höga boendelån så lägg merparten av ditt sparande på att få ned dem. Själv lägger jag runt 75 procent av mitt sparande på amorteringar.Många har de senaste åren valt så kallade amorteringsfria lån. Det har gått bra när bostadspriserna stigit och räntorna varit låga. När räntorna stiger och bostadspriserna slutar att stiga eller faller, så kan situationen snabbt förändras.
Att amortera ner lånen är också en pensionsförsäkring . Har du 2 miljoner i lån så tar det ungefär 20 år att betala av lånen om du lägger 12 000 kronor i månaden på räntor och amorteringar. (Vid drygt 5 procents ränta). I början känns det knappt som att amorteringarna får ner räntekostnaderna, men efter hand så lägger du mer av pengarna på att amortera och mindre på räntorna. Då börjar skulden att minska snabbt. Och det är så mycket roligare att betala till sig själv (vilket man kan säga att en amortering innebär) än att betala räntor till banken.
3. Bygg upp en buffert.
En familj bör ha minst 50 000 kronor helst 100 000 kronor lättåtkomligt i bank och räntesparande innan det är dags för att ge sig in på mer vågat sparande. Vilken typ av boende du har påverkar hur stor bufferten bör vara. Äger du ett stort äldre hus, har hushållsmaskiner som har några år på nacken och en bil som du behöver men som kan vara i behov av reparationer eller att bytas ut – ha en högre buffert. Spara också till semester, möbler etc på ett tryggt bankkonto.
4. Fond / aktiesparande.
Är du fri från dyra lån och har skrapat ihop en rimlig buffert, så är det läge att börja se på ett mer riskfyllt sparande. Det enklaste är att starta ett konto på till exempel Nordnet eller Avanza. Här kan du öppna en kapitalförsäkring till lägre kostnad än hos banken på stan. En kapitalförsäkring försäkrar absolut inte ditt kapital, men är en form av sparande där du i stället för att beskatta vinster vid försäljning, beskattar hela kapitalet varje år. Det krävs att du får en avkastning på just nu sådär 3-4 procent per år för att det ska vara någon skattemässig vinst med att välja kapitalförsäkring framför vanlig depå.
Fördelen med kapitalförsäkring är att du slipper krångliga deklarationer om du sparar i aktier. Om dina innehav stiger mycket är skattevinsten dessutom påtaglig.
Nackdelen med kapitalförsäkring är att du inte får göra avdrag för förluster, hela kapitalet beskattas även om du gått back. Du äger inte heller dina aktier och fonder som ingår i försäkringen direkt, och är därför inte heller formellt aktieägare i de bolag som du har i din portfölj. Du måste äga en aktie för att bli inbjuden till bolagsstämman. Se också upp för de dyra kapitalförsäkringarna, välj något av de billigare alternativen.
5. Pensionsspara.
Ja – att amortera på bostaden är ett som sagt ett utmärkt pensionssparande. Kapitalförsäkring är inte heller helt fel. Sedan finns det många varianter av pensionsföräkringar att välja mellan. Nackdelen med dem är att du låser dina pengar för förtida uttag. Från Kapitalförsäkringen (i de varianter jag rekommenderar) kan du göra uttag när du vill.
Och bankernas och försäkrignsbolagens lösningar är ofta dyra.
För pensionen är det viktigt att se över tjänstepensionen och dess innehåll. Är du anställd på en arbetsplats med kollektivavtal har du tjänstepension. De ser olika ut beroende på avtalsområde och vilken ålder du har. Jag återkommer med mer om tjänstepensionen.
Arkiverad under: Sparande | Taggad: Kapitalförsäkring, Pensionssparande, Privatekonomi, Spara | Lämna en kommentar »
Planering i form av en budget och en månatlig uppföljning är en förutsättning för att få kontroll över ekonomin och kunna spara. Kom ihåg att spara gör du för att ha råd att vara generös mot dig själv och andra. För sparandet behövs också en planering. I den ingår att spara ihop till allt det som du anser dig behöva. Utgångspunkten är att allt utom bostad ska betalas med kontanta pengar. Varje månad måste du därför sätta av så att du har en buffert till den ”oförutsedda utgifterna” (det vill säga utgifter som du nog vet kommer emellanåt, men inte riktigt när), så att du kan betala inköp av bil när den gamla slitits ut, så att du kan betala underhåll av din bostad, så att du kan ta den där semestern du vill unna dig, så att du kan betala det där bröllopet eller den där platt-tv:n du drömmer om.
Känns det oöverstigligt? Tja, enda sättet att få reda på om du har råd är att verkligen skriva ner siffrorna och hålla reda på kosingen.
Arkiverad under: Sparande | Taggad: Budget, Sparande | Lämna en kommentar »
Grunden i att skapa en hållbar ekonomi är planering. Det finns de som har uruselt med pengar men som säger att de ”hellre lever i nuet” och därför inte tar tag i sin dåliga ekonomi. Så korkat. Verkligheten kommer alltid ikapp. Låna till semestern och räkningarna ligger på hög lagom till jul.
Kanske har du också lagt märke till att det inte alltid är de med lägst inkomster som verkar ha det sämst ställt. Många som tjänar rätt bra med pengar tycks alltid ha svårt att få ihop det när det har gått tre fyra veckor efter lön.
Därför, ta tiden att sätta ihop en budget och en kalkyl för det kommande året. Det är svårast för den som har ojämna inkomster, men samtidigt viktigast. Börja med att gå igenom räkningarna och kontoutdragen för ett par kvartal, eller helst ett helt år, bakåt i tiden. Med internetbankens hjälp så brukar det vara tämligen enkelt att få koll på utgifterna. (Förutsatt att du verkligen betalt dem) Med detta som utgångspunkt kan du lägga in de förväntade kostnaderna under det kommande året.
Lägg in dem i ett excelark eller liknande kalkýlprogram.
Att få koll på utgifterna blir enklast om du använder ett betalkort för de huvudsakliga inköpen. Att samla alla kvitton är en krångligare metod. Har du inte koll på utgifterna bakåt så följ upp dem under några månader — då har du en bra utgångspunkt fram över.
Börja med boendekostnader: Hyra, bolån, el, telefoni, hemförsäkring, tv-licens
Mat och hushållskostnader: Lägg absolut med uteluncher och fikande — gärna i en egen post så att du ser hur stor den är.
Studielån: Har du studerat kan detta bli en tung post. Är ni två i familjen med studieskulder så kan det bli saftiga räkningar, särskilt om man betalar dem en gång i kvartalet gäller det att planera så att de inte kommer som en överraskning.
Transport: Bil, bensin, bilservice, däck, försäkring, försäkring. Har du billån — in med det här. Har du inte bil kan du glädja dig åt att denna punkt rymmer ett kort för kollektivtrafiken.
Kläder:
Försäkringar utvöer hemförsäkring: Livförsäkringar, barnförsäkringar,
Semester: Planera in kostnaderna för de semestrar du tänker ta.
Övrigt: Tidningsprenumerationer, medlemsavgifter, presenter, alkohol, bio etc
Summera ihop de förväntade utgifterna. Lura inte dig själv!
Lägg sedan in dina förväntade inkomster för varje månad. Lön, bidrag och övriga ersättningar. Är du osäker på inkomsterna så ta vad lägst förväntar dig. Fundera över sätt att skaffa dig extra inkomster och säkrare inkomster.
Minus eller plus? För över varje månadsresultat till nästa månad. Det bör vara plus efter varje månads slut. Vissa månader bjuder på högre kostnader än andra. Ett plus på 4 000 i en månad kan mycket väl vara ett minus i månaden efter.
Detta är grunden i att skaffa sig kontroll över hemmaekonomin. Jag återkommer med ett mer pedagogiskt exempel på hur en sådan är årsplanering kan se ut på pappret (eller i excelarket).
Arkiverad under: Budgeten | Taggad: Budget, Privatekonomi, Sparande | Lämna en kommentar »
PPM lanserades på toppen av spekulationsbubblan i främst internetbolag. Den populäraste fonden blev Contura, som rasade ihop rejält när bubblan sprack. Läxan om riskspridning måste repeteras om och om igen för att fastna.
Jag ser PPM som en del i familjens hela sparande. Det betyder att den som har goda marginaler, har amorterat ner lånen och har övriga placeringar i en lämplig kompbination av bank-, ränte och aktie-/fondsparande kan lägga PPM-pengarna till 100 procent på aktier, och gärna i lite extra kryddade fonder. Eftersom PPM har rabatt på fondavgifterna så finns det möjlighet att till en lägre kostnad än normalt välja de lite dyrare förvaltarna. Men det ställer förstås krav på att de lever upp till förväntningarna som följer med att ta mer betalt.
De flesta av de fonder jag valt för mitt PPM-sparande är väl kända. Just nu ser min portfölj ut så här: Skagen Global 30 procent, Black Rock US Basic Value A2 25 procent, Odin Norden 20 procent, Skagen Kon-Tiki 15 procent, Black Rock Latin American A2 10 procent.
Det är en portfölj med stor vikt på Nordamerika, vilket kan verka riskabelt. Men på längre sikt tror jag att den amerikanska ekonomin kommer att återhämta sig, och att dollarn då följer med upp. Hur som helst är det billigare att investera i USA i dag än för ett år sedan… BlackRock Basic Value har hyfsat track record och investerar huvudsakligen i de stora värdebolagen. Skagen Global har varit framgångsrik under många år, och har också en stor del i USA.
Jag har också en rätt stor andel i Latinamerika. BlackRocks Latinamerikafond håller en hög standard, jag har haft den i min portfölj i ett par år och haft god avkastning på den, även om det är mycket upp och ner.
Jag väljer också Odins ganska dyra Nordenfond, men jag tror att den är värd det. Jag föredrar en bredare Nordenfond framför Sverigefonder .
Min PPM-portfölj ska inte ses som en rekommendation till dig, utan är bara en redovisning av hur jag placerat då jag tagit hänsyn till mitt övriga sparande. Jag återkommer till hur jag placerar där, men kan säga att jag koncentrerar mig på att amortera mitt huslån. Där lägger jag ungefär 75 procent av vårt sparande just nu. Alltså en defensiv hållning, vilket jag tycker är lämpligt i dagsläget.
Min äkta hälfts PPM-portfölj består för övrigt av 40 procent Skagen global, 20 procent AMF Sverige, 20 procent Folksam Europa, 10 procent Kaupthing småbolag, 10 procent Skagen Kon-Tiki.
För den som inte har någon större buffert och inga eller små besparingar i fonder och aktier, rekommenderar jag en defensivare hållning i PPM. Att vara en ickeväljare i premiesparfonden är faktiskt ingen katastrof, vilket det ibland utmålas som. Tvärtom är det ett bra alternativ för den passive. Att vara aktiv PPM-sparare betyder ju faktiskt också att man tar risken att få sämre utveckling än premiesparfonden.
Att vara för feg och välja en mycket stor andel räntefonder är dock inget jag rekommenderar. Den som är aktiv kan förstås försöka matcha marknaden och byta mellan räntefonder och aktiefonder. Risken är dock att man ligger för kvar för länge i räntefonderna och missar rekylerna uppåt. (Jag talar av egen erfarenhet — jag återkommer till mina egna misstag i sparandet…) Läs mer »
Arkiverad under: PPM | Taggad: PPM, Privatekonomi, Spara | 1 kommentar »